Aldrig hade jag trott att jag skulle uppleva ett krig i Europa. Min mormor, som var nederländska, upplevde två världskrig men det har alltid låtit så främmande och overkligt det hon berättade. Det har aldrig fallit mig in att vi år 2022 inte skulle kunna lösa spänningar mellan nationer utan att bruka våld – även mot civila – men nu är vi där.
Dessa dystra nyheter kom att färga vårt senaste sammanträde i kommissionen, som ägde rum i form av ett internat i Stockholm den 24-25 februari. Vi hämtade oss förstås och hade ett mycket konstruktivt sammanträde med många spänstiga diskussioner som alltid när ledamöterna träffas. Vi diskuterade och arbetade med vårt delbetänkande som ska överlämnas innan sommaren. Jag är glad och stolt över att kunna berätta att vi har kommit en god bit på vägen tack vare solida insatser från både forskare och sekretariat.
Sedan sist har vi också haft ett möte med Kulturdepartementet via Skype. Mötet, som tillkommit på vårt initiativ, gav oss möjlighet att närmare beskriva vårt arbete med de alldeles särskilda utmaningar som vår kommission möter för ansvariga tjänstemän. Vår förhoppning är att denna information också når den politiska ledningen.
Arbetet med att intervjua alla personer som anmält intresse att lämna sin berättelse fortsätter med oförminskad styrka. Vi har i skrivande stund genomfört den åttionde intervjun och har därmed kommit halvvägs. Kommissionsledamoten Josephine Ylipää har åtagit sig att hjälpa till med intervjuandet. Josephine talar meänkieli och är synnerligen lämplig för jobbet, så vi är jätteglada att hon bidrar i detta arbete.
Idag, den 16 mars firar vi Kvänfolkens dag. Missa inte en möjlighet att glädjas och vara tillsammans i en tid då naturen gör sitt allra bästa för att höja vårt humör!
Elisabet Fura