“Visst är det härligt när dagarna blir längre och ljuset kommer tillbaka, men helt problemfritt är det ju inte. Man kan känna sig extra glåmig när man ser sig själv i spegeln och dagsljuset är obarmhärtigt skarpt och vårtröttheten gör sig påmind. Men trött, det är det sista ord jag skulle använda för att beskriva vårt sekretariat. Det arbetas på med en frenesi som är imponerande och sedan sist har mycket hänt. Nedan ett litet axplock.
Vi har varit i Övertorneå och träffat statsrådet Parisa Liljestrand på lunch. Hon var mycket intresserad av vårt arbete och nämnde att hon såg fram emot vårt slutbetänkande med våra förslag. Vi besökte också Nordkalottbiblioteket för att lära oss mer om språkcentrum för meänkieli och resursbiblioteket för meänkieli tillsammans med ministern och andra. Mer om detta kan du läsa här i nyhetsbrevet.
På vägen tillbaka hem besökte jag Tornedalssällskapet i Uppsala tillsammans med vår huvudsekreterare Anna-Lena Sjölund. Vi hade bjudits in att närvara då professor emeritus Lars Elenius presenterade sin studie ”Skolbarn i Tornedalen mellan två språk” och efteråt hade vi ett möte med föreningens styrelse för utbyte av tankar och erfarenheter. Särskilt glädjande var det att kunna träffas på detta sätt eftersom möten som planerats tidigare fått ställas in på grund av pandemin.
Den 22-23 februari var det så dags för kommissionen att träffas igen, denna gång i Stockholm. Under en och en halv dag nagelfors texter som förberetts av sekretariatet och jag är stolt och tacksam över att kunna konstatera att vi kommit en bra bit på vägen med vårt slutbetänkande. Utan ett solitt förarbete av såväl sekreterare som ledamöter hade vi inte kunnat ha dessa spänstiga diskussioner och konstruktiva samtal. Jag har skrivit det tidigare men det förtjänar att upprepas; jag lär mig nya saker hela tiden och känner mig så berikad. Den här gången upplystes jag om Stockholms stadsmuseums arbete med att synliggöra tornedalingarna, för att nu bara nämna ett exempel bland många.
Den 9 mars kommer Europarådets rådgivande kommitté angående ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter på besök till Stockholm. De har bjudit in oss för att höra om kommissionens arbete, som en del i sitt arbete med att granska hur Sverige lever upp till sina åtaganden enligt konventionen.
Som läsaren av denna blogg möjligen konstaterat så har vi skruvat upp arbetstempot i kommissionen. Om en månad är det dags igen för ledamöterna att träffas. Den 22-23 mars är vi i Pajala där vi förutom vårt eget sammanträde, som kommer att ägnas åt textgenomgångar och annat, bland annat också kommer att hålla dialogmöten med Sattajärvi koncessionssameby och Korju koncessionssameby. Förhoppningsvis hinner vi även med att träffa representanter för Tornedalsrådet.
Vår sekreterare Paula Pontvik lämnar kommissionen för nya utmaningar och vi önskar henne all lycka i det nya uppdraget. Vi har haft förmånen att arbeta med Paula sedan mitten av augusti och har verkligen uppskattat hennes engagemang, lojalitet och klokskap. Som tur är har vi snart en ersättare på plats då Jennie Spetz börjar hos oss. Jennie kommer närmast från ISOF. Läs mer om henne så småningom på vår hemsida.
Media rapporterar en hel del från Norrbotten just nu, av olika anledningar. En del av artiklarna handlar om de spänningar som finns sedan länge mellan olika grupper som till exempel samer och andra. Det är sorgligt att konstatera att det verkar som om vissa motsättningar ökar trots de ansträngningar som gjorts för att minska dem. Som Kerstin Calissendorff, ordförande i Sanningskommissionen för samer uttryckte saken: ”Det är märkligt att man inte lyckats minska dessa motsättningar och spänningar som funnits så länge. Den politiska viljan finns nog men den politiska förmågan har saknats.” (fritt refererat från SR Kaliber)
Låt oss ändra på det!”
Elisabet Fura