Maja i vintermössa i vintrig miljö med
Maja Mella Foto: Egen

Kulturen samlas

Komisuuni.se träffar Maja Mella, som driver projektet ”Kultursamlande verksamhet för tornedalingar, kväner och lantalaiset” sedan den 1 september 2020.

Frågan om en kulturinstitution har varit levande inom minoriteten sedan lång tid. En kultursamlande verksamhet skulle kunna ta tillvara ett gemensamt kulturarv och kunskap som annars riskerar att gå förlorad. Många unga känner inte till hur man bygger en forsbåt, hur man stickar lovikka-vantar eller hur man gör kaffeost, för att nämna några exempel.

Maja arbetar i vanliga fall som verksamhetsledare på Föreningen Norden. Hon är utbildad civilekonom, har bland annat arbetat inom besöksnäringen, nationellt och internationellt och tretton år inom STR-T, Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset. Att säga att Maja brinner för frågor som rör minoriteten är ingen överdrift. Hon berättar att hon efter trettiotre år ”i förskingringen” också valt att flytta hem till Kurkkio igen.

Initiativet kom från minoriteten

Redan 2017, då Maja var verksamhetsledare inom STR-T var hon med och uppvaktade Region Norrbotten kring behovet av en kulturinstitution. Regionen var positiv och genomförde därför en egen mindre utredning, men kom fram till att det krävdes en mer omfattande studie och sökte därför finansiering från Statens kulturråd. Detta resulterade i projektet om kultursamlande verksamhet som de första två åren finansierats av Statens kulturråd och Region Norrbotten. 2023 finansieras arbetet av Region Norrbotten.

–  Initiativet till projektet kom från minoriteten. Vi såg att ingen tog ett nationellt ansvar för kulturen. Vårt kulturarv riskerar att försvinna. Mycket av kunskapen som finns idag är utspridd på många olika aktörer. Jag tänker på hembygdsgårdar, kulturföreningar, enskilda kulturskapare. Om eldsjälarna försvinner, vad händer då? säger Maja.

Fyra behov

Målet är att ta fram ett förslag till hur en kultursamlande verksamhet ska se ut. Fokus ska framför allt ligga på innehåll. Tanken är att verksamheten ska vara enande, positiv och ta hänsyn till barn och ungas villkor.

Maja berättar att när hon arbetar med projektet utgår hon från fyra ben som en kultursamlande verksamhet kan stå på. Det första benet är ett huvudmuseum, som det finns stort behov av. Idag finns föremål, kunskap och berättelser utspridda och ingen har ett tydligt nationellt ansvar. Museet skulle spegla dåtid, nutid och framtid och vara tillgängligt för alla.

–  Jag tänker att det ska vara programverksamhet med basutställningar. Det ska vara publikt och det ska gärna finnas plats för både amatörforskning och arkiv. Museet ska även rikta sig mot majoritetssamhället, som vi vet har låg kunskap om vår nationella minoritet.

Det andra benet handlar om ett digitalt informationscentrum. Den digitala närvaron är väldigt viktig. Dess primära verksamhet är att sprida kunskap om tornedalingar, kväner och lantalaiset via en webbplats och att samordna informationskampanjer i samarbete med andra aktörer. Primära målgrupper är majoritetssamhället, framför allt barn och unga samt journalister.

Mötesplatser för kulturella och kreativa näringar är det tredje benet. Idag finns många platser runt om i Tornedalen där människor samlas. Det kan vara hembygdsgårdar eller lokala kulturföreningar. I dessa lokaler kan erbjudas kurser i traditionellt hantverk, föreläsningar, utställningar med mera. Tanken är att bedriva events och programverksamhet i samverkan mellan olika aktörer där målgruppen är minoriteten själv.

Det fjärde benet är forskning. Maja har dragit i gång ett forskningsnätverk som träffas regelbundet.

–  Behovet kom upp i workshops som jag genomfört för att samla idéer. Forskarna var väldigt positiva till att fortsätta träffas när vi genomförde en kick-off tillsammans med kommissionens sekretariat. Ur ett museiperspektiv är det positivt då museer ofta bedriver forskning. Nu har vi nätverket på plats och dessutom samarbete med ett närbeläget universitet.

Barn och unga

Barn och unga är en viktig målgrupp för en kommande kulturinstitution. Därför har det genomförts elva djupintervjuer med barn och unga om deras syn på kultur och kulturkonsumtion. Intervjuerna finns sammanställda i en rapport.

–  Det vi kan konstatera är att barn och unga idag konsumerar kultur både analogt och digitalt. Ska man ha någon form av kulturell verksamhet så är närvaro på de digitala plattformarna väldigt, väldigt viktig, betonar Maja och fortsätter: ­

–  Det måste naturligtvis även finnas fysiska platser där de kan kreera och hänga.

Fokus på innehåll

Förutom djupintervjuerna har Maja genomfört fem verksamhetsworkshops under 2021. De som medverkat har kommit från Skåne i syd till Lappland i norr. De har varit kulturskapare, föreningsmänniskor, tjänstepersoner från förvaltningsmyndigheter, samarbetspartners, med flera. Diskussionerna har haft fokus på innehåll. Resultatet är cirka femhundra idéer. Allt från språket, älven och älvarna, naturen, näringslivet, historien, framtid, genusperspektiv, ungas villkor, laestadianismen som en motståndskraft. Många idéer går att applicera både på museum och på mötesplatser.

Till sin hjälp har Maja en referensgrupp och en kulturpolitisk referensgrupp, dessa grupper fungerar som ett operativt bollplank. Grupperna representerar olika kulturyttringar och politiska referenser. I arbetet ingår en styrgrupp med partners från Luleå tekniska universitet, STR-T, Met Nuoret, Tornedalsteatern, Region Norrbotten och Föreningen Norden Norrbotten.

–  Jag har tagit med mig känslan som finns i ett tornedalskt kök i mitt arbete. Där är ett sammelsurium av språk. Det händer mycket. Köket är den naturliga mötesplatsen. Alla är välkomna och ingen får gå därifrån hungrig. Alla syns och alla får plats. Det är min målbild, säger Maja.

Projektet avslutas 31 augusti 2023 och under 2023 kommer projektet att ha fokus på implementering och förankring av förslag, när en kulturinstitution kan bli verklighet återstår att se.