malin-arvidsson-foto-rikard-arvidsson_690
Malin Arvidsson Foto: Rikard Arvidsson

Malin Arvidsson

I en artikelserie här på webbplatsen presenterar vi kommissionens ledamöter lite närmare.

Hej Malin, berätta om din bakgrund.

Jag är uppvuxen i norra Skåne och bor nu i Malmö. I min familj finns ett stort historieintresse, och jag tror att det var alla berättelser om släktingarnas liv som väckte frågor hos mig om hur människors vardag har förändrats. Under studietiden fick jag möjlighet att fördjupa mig i social- och kulturhistoria – och jag förstod då hur viktiga muntliga berättelser är för att uppmärksamma erfarenheter och perspektiv som saknas i det bevarade skriftliga källmaterialet. Denna inriktning på vem som kommer till tals och på vilka villkor det sker är något jag ständigt har med mig i arbetet med kommissionen.

Varför tackade du ja till att delta i kommissionen?

Till att börja med tvekade jag, eftersom jag inte har någon större erfarenhet av minoritetsfrågor sedan tidigare. Å andra sidan har jag skrivit en avhandling om den svenska statens försök att gottgöra andra grupper, nämligen personer som steriliserats mot sin vilja eller vanvårdats när de varit på barnhem eller i fosterhem. Det gav mig inblick i frågor som rör upprättelse och ansvarsutkrävande för historiska orättvisor mer generellt, vilket ju är centralt även för denna kommission. Vad som fällde avgörandet var att jag fick veta att förslagen på ledamöter hade förankrats hos de organisationer som drivit på för att kommissionen skulle tillsättas.

 Vilken är din styrka?

Det skulle kanske vara en viss envishet som gör att jag inte ger upp svåra uppgifter i första taget.

Vad hoppas du att kommissionens arbete ska leda till?

I första hand hoppas jag att arbetet med intervjuer kan bidra till någon form av upprättelse för dem som vänder sig direkt till kommissionen med sina berättelser. På sikt hoppas jag att deras röster och resultaten av de forskningsstudier som kommissionen initierat ska få stor spridning i majoritetssamhället, vilket dock kräver insatser även efter att kommissionens uppdrag är avslutat.

Har du någon koppling till Tornedalen eller Norrbotten?

Nej, jag har ingen personlig koppling till Tornedalen eller Norrbotten.

Tre snabba frågor

Vet du vilken kommun som är Sveriges första eko-kommun (vilket betyder att man sedan 1983 arbetat aktivt med miljöfrågor och hållbar utveckling)?

Eftersom jag är född 1983 var detta inte direkt en nyhet jag mindes, men jag har förstått att Övertorneå kommun var först i landet och fortfarande bedriver ett aktivt arbete för att främja t.ex. kollektivtrafiken och ekologisk odling. 

Kan du beskriva Tornedalsflaggan och vet du vad färgerna symboliserar?

Meänflaku består liksom många andra flaggor av tre färger. Överst gult för ”den klargula solen”, i mitten vitt för ”den vintervita nejden” och längst ned blått för ”den sommarblå himlen”. Färgvalet ger samtidigt associationer till både Sveriges och Finlands flagga. Författaren Bengt Pohjanen har beskrivit Meänflaku som en enande symbol för ett gränslöst land, medan andra debattörer har ifrågasatt behovet av en särskild flagga. Flaggan antogs 2007 men först 2015 erkände Svenska Akademin officiellt den 15 juli som Tornedalingarnas flaggdag.

Finns det någon plats i Tornedalen eller i Norrbotten som du gärna vill resa till?

Ja, jag vill gärna besöka Nattfestivalen i Korpilombolo som kommissionen skulle ha deltagit i förra året om inte pandemin hade satt käppar i hjulet. Precis som många andra längtar jag efter platser där människor möts för spontana samtal.