Svartvit bild. Klassrum med barn som tittar in i kameran tidigt 1900-tal.
Foto: LTU

Ny rapport: Skolbarn i Tornedalen mellan två språk

Rapporten är framtagen av Lars Elenius, professor emeritus, institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle vid Luleå tekniska universitet.

Webbversion med reservation för eventuella ändringar i slutversionen.

Forskningsstudien har gjorts på uppdrag av Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset och bygger på det tidigare forskningsprojektet ”Språk och identitet i Tornedalen under det minoritetspolitiska paradigmskiftet efter 1935”. Syftet med det tidigare projektet var att undersöka dåtidens attityder och förhållningssätt bland elever, lärare och föräldrar till språkpolitiken i skolan.

En central målsättning för kommissionen har varit att även undersöka hur den assimilerande skol- och språkpolitiken i Tornedalen påverkade skolbarnen, exempelvis att utreda på vilket sätt kränkningar och övergrepp skedde mot de meänkielitalande barnen i skolan. Där fanns också en uttalad målsättning att undersöka på vilket sätt moderniseringen av samhället påverkade individernas förhållningssätt till sitt meänkielitalade modersmål och till svenska, samt hur det påverkade deras identitet i bred bemärkelse. Likaså undersöktes konsekvenserna av assimileringspolitiken för de enskilda individerna.

De viktigaste frågeställningarna i studien är:

  • Hur påverkades skolbarnen av den svenska nationalismens föreställningar om språk, etnicitet och nationell identitet under skolgången?
  • På vilket sätt påverkade hemförhållandena synen på användning av svenska och finska i skolan?
  • Hur såg de sociala och etniska relationen mellan finsk- och svenskspråkiga i lokalsamhället ut?
  • Hur såg lärarna på finskans och svenskans betydelse för elevernas utveckling som människor och för deras roll i samhällsutvecklingen, och hur påverkade detta deras syn på undervisningsspråket i skolan?
  • Straffades barnen om de pratade finska i skolan och på vilket sätt i så fall?
  • Förändrades lärarnas pedagogiska syn på minoritetsspråksinlärningen över tid?
  • Kan man se en skillnad i kvinnors och mäns attityder till språkanvändningen i skolan?
  • Vilken inställning hade skolbarnen till Finland och den finska kulturen i svenska och finska Tornedalen?
  • Hur påverkade skolgången och uppväxten mellan två språk deras självbild?