Älv som forsar med en skog som skymtar på andra sidan

Historiska årtal

1809          

Gränsen mellan Sverige och Finland dras. Tornedalen delas i två rikshalvor och den finsktalande befolkningen blir minoritet i Sverige.

1842          

Folkskolan grundas. Både samiska och finska förekommer som undervisningsspråk.

1869          

En lönegratifikation för lärare införs och gäller de två folkspråken. Även läromedel på samiska och finska utvecklas.

1873          

En samling av lagar och förordningar ges ut i finsk översättning. Samlingen innehåller lagar och förordningar om kommunalstyrelse, mantalsskrivning, häradsrätt, strafflag, kyrkolag, legostadga, ägoskifte, lagfart, fattigvård, jakt och fiske (i gränsälven Tome älv). Den trycks i tusen exemplar, varav merparten tillställs länsstyrelsen i Luleå för utdelning till tjänstemän och kommunalstyrelser.

1874          

Finnbygdsanslaget instiftas i syfte att bygga ut och utveckla folkskolan i Tornedalen. Under perioden etableras särskilda småskolelärarseminarier, en samiskspråkig och en finskspråkig.

1875          

Småskollärarseminariet i Haparanda bildas. Finska ställs som inträdeskrav.

1886          

Genom 1886 års renbeteslag definieras renskötsel som en samisk näring.

1888          

Beslut om införande av statliga skolor i Tornedalen med krav på svenska som undervisningsspråk.

1899          

Inträdeskravet på finska tas bort vid småskolelärarseminariet.

1903          

De första arbetsstugorna etableras och senare införs instruktioner om svenska som enda umgängesspråk.

1904          

Luleå stift bildas. Ett av motiven för stiftsbildingen var försvenskning av Tornedalen.

1906          

Selma Lagerlöfs skolbok ”Nils Holgerssons underbara resa” utkommer där Tornedalen och andra meänkielitalande områden osynliggörs.

1912          

Finska avskaffas som ämne vid småskolelärarseminariet.

1916          

Satsningar görs på biblioteksverksamheten. Biblioteken får i uppdrag att sprida svenskspråkig litteratur i Tornedalen och får inte ha finskspråkig litteratur på sina hyllor.

1916-17     

Läromedel särskilt anpassade för tornedalska förhållanden med försvenskande drag trycks.

1919          

Kyrkan övergår till att uteslutande hålla konfirmationsundervisning på svenska.

1921          

Finnbygdsutredningen slår fast att befolkningen var med på noterna med svenska som enda utvisningsspråk och att svenska var deras egentliga modersmål. Reservanten Wanhainen ifrågasatte tillvägagångssätt och slutsatser, till exempel påståendet att de finskspråkiga barnen inte behöver läsa finska i skolan, eftersom de ju redan kan finska.

1922          

Statens Rasbiologiska institut bildas.

1935          

Regeringen beslutar om att återinföra finska som frivilligt ämne i fortsättningsskolan.

1940          

Kyrka och skola går skilda vägar. Huvudmannaskapet för skolorna upphör som ett resultat av sekularisering och samhällsförändringar.

1954          

Arbetsstugorna kommunaliseras.

1957          

Riksdagsbeslut om att upphäva de lokala förbuden mot att tala finska i skolorna.

1957          

Tornedalens bibliotek tillåts ställa fram litteratur på finska på sina hyllor.

1958          

Biskop Jonzon lägger fram en ”statskyrklig” utredning som intar en inkluderande hållning till samiska och finska.

1965          

Riksdagen skärper tidigare beslut; det är ”förbjudet att förbjuda barn att tala finska i skola och på raster.”

1969          

Lgr69 träder i kraft. Hemspråksundervisningen tar plats i skolan.

1977          

Hemspråksundervisningen utvecklas ytterligare genom Hemspråksreformen. Länsskolnämnden i Norrbotten utvecklar läromedel på tornedalsfinska, i syfte att främja aktiv flerspråkighet.

1981          

Svenska Tornedalingarnas riksförbund – Torniolaaksolaiset, STR-T, bildas.

1999          

Tornedalingar blir en av Sveriges officiellt erkända nationella minoriteter.

1999          

Tornedalsfinskan får status som ett eget språk i Sverige med det officiella namnet meänkieli.

2000          

Sverige ratificerar Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk.