Tio personer sitter runt ett U-format bord med en bildskärm framför.
Foto: Eva Dahlén

Sammanträde i Luleå

Kommissionen sammanträdde i Luleå 7-8 april.

Ännu ett sammanträde har genomförts. Denna gång träffades kommissionen i ett snöigt Luleå vid lunchtid , för att fortsätta till lunchen dagen efter. Arbetet med delrapporteringen var i fokus även vid detta sammanträde och texter gicks igenom.

Kommissionens sammanträden äger nu rum tätt och är viktiga för att sekretariatet ska kunna komma framåt i arbetet med att sammanställa texterna till delrapporten som ska lämnas till statsrådet Jeanette Gustafsdotter den 1 juni senare i år. Fortfarande äger de flesta sammanträden rum digitalt.

Mötet inleddes med att ordförande Elisabet Fura sammanfattade utredningsläget och informerade också om mötet med Kulturdepartementets statssekreterare Nina Andersson, som ägt rum i slutet av mars, på begäran av kommissionen.

– Jag informerade statssekreteraren om läget och om de svårigheter som vi brottas med. Vi är en unik kommission och kan inte jämföras med andra utredningar. Kommissionen har ett ansvar att svara upp till minoritetens förväntningar. Därför la vi fram en hemställan om mer tid för vårt arbete, berättade Elisabet Fura och fortsatte:

–  Statssekreteraren lyssnade med intresse men kunde inte lämna några besked vid mötet.

Vidare berättade Elisabet Fura om att kontakter tagits med Renmarkskommitténs ordförande Erik M Runesson och att ett möte planeras. Inte minst har Sannings- och försoningskommissionens intervjuarbete visat att det finns flera gemensamma områden.

Sanningskommissionen för det samiska folket är under tillsättning. Då sammanträdet ägde rum hade två sekreterare utsetts. Beskedet om att Kerstin Calissendorff blir ordförande för samisk sanningskommission kom ett par dagar senare, måndagen den 11 april. Inledande kontakter med samekommissionen har tagits.

Kommissionens intervjuarbete pågår för fullt. Hittills har cirka etthundra intervjuer genomförts och ett sextiotal återstår. Efter intervjun skrivs ett referat. Efter att alla intervjureferat är skrivna, kommer de kodas och analyseras för att kunna dras slutsatser kring. Detta analysarbete påbörjas under hösten.

Den största delen av tiden för sammanträdet ägnades åt innehåll och texter till den kommande delrapporten. Förutom texterna kring kommissionens arbete kommer den även att innehålla sammanfattningar av två forskarrapporter om rasbiologiska undersökningar och insamling av mänskliga kvarlevor kopplade till minoriteten.

Avslutningsvis föredrog professor emeritus Lars Elenius, tillika ledamot i kommissionen, en forskningsöversikt och en studie som behandlar skol- och språkpolitiken i Tornedalen. Studien bygger på en undersökning av hur barn som gick i skola på 1940- och 1950-talet upplevde hur språkpolitiken påverkade dem i hemmiljön, i skolan och i det omgivande samhället.

Efter sammanträdet begav sig kommissionen till Vetenskapens hus, några hundra meter längre ner på gatan, för att delta vid symposiet ”När Tornedalen skulle bli svenskt”, som kommissionen arrangerade i samarbete med Luleå tekniska universitet.