”Allt sedan Tornedalens bibliotek startade 1928 har Övertorneå kommun haft förmånen att ha ett jämförelsevis stort bibliotek inom sina gränser. Ingen annan landsortskommun i Sverige har ett bibliotek av motsvarande storleksordning med en så förhållandevis ringa kommunal insats.” (Karin Främling, bibliotekarie, ur skrivelse till Kommunfullmäktige i Övertorneå 1962.)
Rapporten är en kunskapsredovisning över verksamheten vid Tornedalens bibliotek i Övertorneå, Norrbotten, och dess inriktning i en tid då en nationalistisk ideologi om ett folk, en kultur och ett språk var rådande. Tornedalen, med sin finsktalande befolkning, sågs som ett problemområde i Sverige. Biblioteket som grundades på statligt initiativ hade till uppgift att ge befolkningen god litteratur på svenska språket.
Studien baseras primärt på arkivforskning och syftar till att göra en sammanställning av arkivmaterial och innehåll som kan användas för utredning och vidare forskning. Marita Mattsson Barsk redovisar i sin studie hur biblioteksverksamheten organiserades, vad drivkrafterna var och vilka som var drivande i arbetet och hur man lyckades få finansiering ända fram till 1960-talet.
Relaterad artikel
I samband med Marita Mattsson Barsks kunskapsredovisning initierade Kungliga biblioteket en studie kring folkbibliotekens roll i språkassimileringspolitiken riktat mot den meänkielitalande tornedalska minoriteten under första hälften av 1900-talet. Biblioteken, som hölls under statlig kontroll, blev verktyg för att nästan utrota meänkieli och i stället främja ett enhetligt svenskt språk och kultur. Rapporten lyfter fram förhållanden som tidigare var okända om de svenska folkbiblioteken i den nordligaste delen av landet.